tisdag 25 december 2007
Bockfesten (bok Mario Vargas Llosa)
(senare kommentar: Den enda bok jag läst av en författare innan denne fick Nobelpris! Och pris-motiveringen stämmer väl in på min recension, tycker jag.) Om Trujillo på Dominikanska Republiken. Vad är sant och vad är påhittat i den här boken. Det står att alla händelser och personer är faktiska. Och dialogen och möten och tankar är väl konstruerade för att göra en bra berättelse. Och den är bra. Mycket bra. Otäck och närgången, t ex i tortyrscenerna. Det som fastnar är annars flyggeneralens handlingsförlamning när mordet väl har skett. Han blir helt paralyserad och klarar inte att göra sin del av kuppen. Därmed försenas maktskiftet med flera månader och många konspiratörer dör i onödan, när Trujillos galne son tar över. Flyggeneralen var inkompetent i all sin vapenmakt. I stället är det den lille presidenten som briljerar med taktik och tålamod och med fredliga medel lyckas styra in Dominikanska republiken på demokratins väg. Förhandlaren segrar över våldsmännen. En Dag Hammarskjöld-typ? En rolig sekvens är när diktatorn Trujillo tvingas ställa in en välkomstparad för sin son på grund av sonens delirium tremens - han har festat på lyxjakten hela vägen från USA och hem. Sonen Ramfis hade skickats till militärskola i USA för att tuktas, men han hade ju tilldelats officersgrader från sju års ålder, och hade därför högst rang (och mest pengar) på hela skolan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar