fredag 28 november 2008

Den glömde soldaten

Guy Sajer kom tillbaka till Frankrike, hem till Alsace och skrev sina memoarer i mitten av femtiotalet. Han hade upplevt död, skräck, sorg, hunger, köld och lidande i fiendens armé. Han var en repatrierad fransk-tysk soldat efter en kort brittisk fångenskap 1945. Hans tänder hade ruttnat bort och han var inte ens tjugo år fyllda när hans krig var slut. Eftersom hans mamma var från Berlin hade han efter annekteringen 1940 blivit tysk och skickats från Alsace till östfronten med Division Grossdeutschland, slagits och tvingats tillbaka med den sönderfallande tyska armén 1942-1945 mot hemlandet, mot väst och tryggheten. Men inget fanns kvar i väst - chock och tomhet, Tyskland hade upphört att existera. Stridsscenerna, pansarslakterna och kölden och hungern på ukrainska stäpper, Dnjeprs och Dons flodstränder och Polens Östersjökust, detaljerat återgivna, är bland det värsta man kan föreställa sig. Den som överlever är inte den starkaste, ärligaste eller modigaste. Inget av det spelar roll - Guy Sajer hade bara turen att få leva och berätta sin historia.

måndag 27 oktober 2008

Cup of love

Ingen riktig historia, bara staplade scener och studier med Morgan Freeman som Gud.

I spel och kärlek

Träig historia av och med George Clooney - amerikansk fotboll i styltig kärlekskomedi. Hade det handlat om hockey eller fotboll på tjugotalet så kanske.

Charlie Wilson's War

Som "Vita Huset", men på åttiotalet - och dessutom en sann historia. Bonusmaterialet om den riktige Charlie är värd hela pengen.

tisdag 7 oktober 2008

En som alla - alla som en

Dokumentär om Landskrona på Svt. Bra gjord med lergubbar och lekar med titlar. Bäst är den gamla tanten som i SD-gubbens loppisbutik först är vimsig och låter honom snacka in sig på invandring och tro att han har en lättköpt kärringröst - men sen biter ifrån och läxar upp honom med att "det är för mycket jakt på invandrare", "utan invandrare skulle inte vården fungera" och "vi gjorde fel som åkte ner till Jugoslavien på sextiotalet och tog de bästa svarvarna och svetsarna till vårt varv." SD-gubben Jan håller käften.

torsdag 4 september 2008

Mamma Mia

Man gick där på 70-talet och hatade, och nynnade motvilligt, dom tröttsamt sliskiga ABBA-låtarna, utan att veta att Björn och Benny hela tiden hade en plan: dom skrev alltihop för Meryl Streep i "Sound of Music 2.0". Och nu har jag också skrattat mig igenom den här mågott-rullen, snyggt spelad, dansad och klippt som en propagandafilm från grekiska turistbyrån. Enda dippen är den där före-bröllopet-scenen när Meryl bryter ut i "Winner takes it all" lite för nära en stel Pierce Brosnan som inte vet vart han ska titta. Förresten, aldrig hade väl en proffsig sångdubbning kunnat göra mer nytta än för stackars Pierce - och publiken.

lördag 26 juli 2008

Sedan stack vi staden i brand

Spåren av drygt tjugo års rundresa ser ut som en spagetti på Europakartan i den här dagboken. Alla ortnamn antecknade, och matvanor, byggnader och folktyper kommenterade på mycket sparsam prosa, liksom författarens egna höjdpunkter och tragedier under resorna. Och i förbifarten korta noteringar om skjutande, stormningar och plundringar, eftersom allt tilldrog sig under trettioåriga kriget och författaren var legoknekt i den armé som för tillfället betalade bäst. Hans vardag var lägerliv och krig, och boktiteln är en typisk lakonisk bisats från en som hellre beskriver exotiska platser än krigets ohyggligheter. Dagboken sammanställde han troligen från lösa anteckningar under alla år, för sin ende överlevande sons skull. Bevarad till nutiden är den en unik ögonvittnesskildring från en fotsoldat under två decennier i trettioåriga kriget.

fredag 6 juni 2008

Across the Universe

Beatlesfilm. Magnifik musik, men saknar Humor, Handling och Hjärta. Faller ihop vid jämförelse med t ex tv-serien Blackpool eller vad som helst av Dennis Potter.

fredag 30 maj 2008

The Queen

Riktigt najs engelsk teater -härligt skådespeleri och trovärdig dialog.

torsdag 14 februari 2008

Morgan Pålsson, världsreporter

En blandning av inspektör Clouseau och Homer Simpson i Jakten på försvunna skatten. Helgjuten välsvarvad fyndig snubbelkomedi med finess. Här är bra manus, dråplig dialog och fantastiska typer. Dessutom mycket bra foto och en fyndig product placement av mobiltelefoner värdig en bättre Bond-rulle. Kängor och referenser till reporter-typer och filmklassiker med välspelade roller rakt igenom. Mycket för pengarna!

Nynne

Dansk film. Riktigt bra och roligt och så slutar den lyckligt. Grabben i graven bredvid-kvalitet

lördag 2 februari 2008

Abre los ojos

This well-played masterpiece is about going crazy. I don't see a sci-fi movie. I see a tragic history behind just another suicide jump. A rich, young and handsome playboy leading a life with all party and no worries. Just as he learns there could be a way to stay Forever Young, he gets his face destroyed by car wrecking maniac mistress. Depression and misery follows, no hope to get his good life back. He tumbles over the thin line to insanity - I would say just about the time of the "Contact Point" under the lamp post. From there on we're inside the head of a hallucinating paranoia patient, with a shrink doing his best helping him get better. There are no cryonics, no virtual dream world, no dead-come-alive-Nurnia. But, tragically for Sofia and for him, he believes it for truth (just as there are people around us, convinced of Elvis sightings and whispering voices). The beauty of the film is that the audience is tricked into seeing the suicide jump as perfectly logical. You can see it as a Sci-Fi movie, but I think the intention is to give a first person experience of going crazy. For example note that, unlike in sci-fis like Matrix, all scenes where crazy things happen, the main character is present.

torsdag 31 januari 2008

Fucking Åmål

Kass. Kasskass

Sök

Trööök

Big Lebowski

Seg o lång. Somnade! Inte ens Steve Buscemi eller de andra i rollerna hjälper.

Heartbreak hotel

Pilsnerfilm fast med Martini i gla- *hick* -glaset.

Wild things

Kass, dom-hade-redan-planerat-allt som verkade hända, typ. Han var inte boven, det var den andre, och det visste hon redan. Osannolik story, töntiga sexanspelningar.

Flightplan

Riktigt bra början, med drömsekvenser eller hallucinationer i Berlin, där Jodie Foster tar farväl av sin man som dött i en fallolycka (mord, visar det sig sen...). Men man glömmer helt bort början när filmen blir Air Force One möter Kafka. I noskonen på jätteplanet finns en avionik-dator som skulle gjort professor Batlhazar grön av avund, och en madrasserad förpik. Moralkakorna haglar (araber är snälla, flygkaptener lyder alltid order) och i slutet en scen som en flyktingförläggning med Jodie och dotter som får specialtransport - vem beställde Röda Korsets vita bussar?

Traffic

Seg som tio politiskt korrekta TV-deckare på raken. Doku-känslan stark men det är ju inget unikt idag.

O brother, where art thou

Mycket bättre än deras sömnpiller Big Lebowski, men spekulativt försök att återupprepa succeerna Raising Arizona och Miller's Crossing, genom att blanda dem. T ex tidstypiskt språk och dialekt som i MC, och galet tempo som i RA. Sepiatonen ligger över filmen som en kliche. Påklistrade övertydliga kopplingar till Odysseus - t ex sirenerna. Bäst John Goodmans cyklop (med bara ett ögonhål i KKK-huvan!)

Chain of fools

Av svenskt regissörsgäng Traktor. Tempo o klipp som Out of Sight. Rolig men tunn.

Offside!

Svensk fotbolls-hemtillbyn, med julhunden Jonas Karlsson. Drunc an' Disoderly visar att fotbollens hemland lämnat över till afrikanska talanger.

27 days

Behandlingshemshumor. Storyn är snodd rakt av från boken Rachel's Holiday (En oväntad semester) av Marian Keynes, men inga credits!

Livet är en schlager

Gardell-Bier. Roliga typer, skojig glamour-story, ingenting på allvar - och ett lyckligt slut. Filmen är som en schlager! Bästa repliken från huvudpersonens töntige make "- Jag låg vaken kissnödig i fyra timmar i natt och höll mig för att inte störa hennes sömn." En hjälte!

Den enda rätta

Bier. Rolig men osannolik. Som Adam o eva - lite enkel.

American Beauty

Rolig i början, hyfsat kul handling, med bra dialog och lite osannolik

Noll tolerans

Bra action - trovärdig

Blackpool

Tänk om Dennis Potter hade gjort en tv-serie-musikal med John Lennon som Jack Vegas-gangster med Elvis-komplex. Nu är den gjord! Superbra!

Farväl Falkenber

En Kurt Cobain skjuter skallen av sig - men i stället för drugs'n rock'n roll är det svamp och hämtpizza i Falkenberg. Dom här killarna har gjort Super-8-klippen från barndomen till biofilm med trovärdigt och ärligt manus. Men har dom material till en rulle till?

Förortsungar

Kalle Blomqvists smådeckare möter Dennis Potters musikalexplosioner. Riktigt rolig och bra familjefilm med duktiga små ungar och en pluttig kärlekshistoria med Happy End.

Eyes wide shut

Likt venusfällan fast längre o snyggare o längre. Lite osannolik o tröttsam ibland.

Go

Okända skådisar, oförutsägbar och bra klippt, lite gymnasienivå, typ Parker Lewis fast med knark och våld.

Casino Royale

Bond. James Bond. (22061122) Daniel Craig agerar och hjälper till att produktplacera följande telefoner - "in order of appearance": Ericsson R600 i händerna på en buse, Sony Ericsson K800 (JB), Sony Ericsson W900 (JB och? busen Le Chifre), Sony Ericsson K600 (JB), Sony Ericsson Z610 ("Woman in red" soon-to-be-dead), Sony Ericsson M600 (Vesper Lynd), Sony Ericsson K700 (Mathis, buse), Sony Ericsson Z300 (Mr White, buse). Riktigt godkänt Le Parkour-stunt på Madagaskar, och 9/11 möter Titanic i Venedig. It's a wrap.

Bröder

Bier. Riktigt otäck och mycket bra. Ordnad tillvaro för ene brodern faller sönder när han tvingas välja sitt eller kompisens liv. Andre brodern seglar upp från fängelset och tar plats i borgerligheten.

Out of sight

Rolig, bra story Elmore Leonard, Steven Soderbergh regi, läckert klipp

Wag the dog

Rolig, typ Capricorn One fast absurd humor. Citat : "I haven't had this fun since live TV" , sagt av Dustin Hoffmans filmregissör.

Vuxna människor

Riktigt rolig förväxling, som Adam o Eva ungefär. Skrattade massor

Lost in Translation

Rolig och på något vis främlingskomisk betraktelse av vad som händer med ett par västerlänningar (Bill Murray, Scarlett Johansson) i Japan. Enkla språk-krock-skämt blandat med en sån där Woody Allen-typisk snygg tjej faller för rolig gammal gubbe för att hennes kille/man är ett svin.

The Matrix

Bara så bra. Blandningen av trickfilm o stunts är kanon- slowmotiondrömsekvenser, vi lever i en illusion konstruerad av AI-maskiner. Vissa avsnitt är typ skrot-nisse.

Mystic River

Clint Eastwoods bästa? Enl Aghed. Tråkig och förutsägbar. Teatertät tragedi men seg och ganska intetsägande. Känns mossig.

Elephant

Gus van Sant, inspirerad av Columbine high-massakern 99. Mycket bra berättad, varje person presenteras med en egen vinkel. (Short cuts, Tic tac) Nästan dokumentärkänsla, alla skådisar väldigt äkta, inga styltiga dialoger. Långa tagningar och kameraåkningar genom skolkorridorer. Men hur slutar den, skjuter Jared paret i frysrummet? Det får man aldrig veta. Hur som helst, Månskenssonaten kommer aldrig att låta likadant igen.

Blood Simple

Bröderna Coens första. Liknar Reservoir dogs i stil, dvs kammarspel i lågbudget, men mer Bonnie+Clyde. Det är alltså jävligt bra. Vänsterprasslet med chefens fru leder till att en privatdeckare får kontrakt på paret. Men deckaren lurar och mördar (nästan) uppdragsgivaren. Huvudpersonen Ray får mordoffrets blod på sina händer och avslutar jobbet. Deckaren dödas av tjejen i slutet efter läcker scen när han satt handen på fönsterbräda och fått hennes kniv igenom. Deckaren är samma hämnartyp som John Goodman spelar i Arizona junior och Barton Fink. Ps. Mycket i Reservoir dogs är snott från denna film som kom 1984.

Mona Lisas leende

"I döda poeters sällskap" men med kvinnlig lärare på tjejskola. Julia Roberts är värdelös i Robin Williams roll.

Om jag vänder mig om

Norén light.

Beyond borders

Rik tjej blir omvänd av hjälparbetande läkare, blir volontär i hans projekt: Afrika, Kambodja, Tjetjenien. Bra spelad, visar konflikt mellan idealitet och cynism, korrupta tjänstemän och vapenhandlare. €ven läkaren måste göra avkall på sin idealitet ibland. Fx-teknik från Black Hawk Down bl a gör bilderna realistiska.

Goodbye Lenin

En mamma i östberlin hamnar i koma och missar 8 månader då muren föll. Hennes barn, mest sonen, gör allt för att skydda henne från den chocken när hon vaknat. Möblerar rummet med gamla östprylar, får alla vänner att spela med i farsen. Kompisen redigerar fejkade nyheter som förklarar cocacolabanderoll och västbilar på gatorna: folk i väst har tröttnat på kapitalismen och flyr till öst, river muren! Det håller hon blir lurad tills hon dör. Men hon har lurat barnen att pappan flydde - han reste till väst och familjen kom aldrig - mamman trogen socialismen. Lite osannolik återförening på hennes dödsbädd - sonens nya halvsyskon ser John Blund åka i rymden: - Astronaut, säger barnen. Detaljerna är kanon: sonen häller över mat i gamla östburkar, de lurar henne att de köpt en trabi för hennes värdelösa DDR-mark. Den förste tyske kosmonauten 1978 (med John Blund-dockan, var det inte efter 1978 vi såg östtyska dock-John Blund i TV med Lennart Swahn?) ökar trovärdigheten i lögnerna. Han kör nu sunkig taxi och ställer upp som Honeckers efterträdare i sonens egen Tagesaktuell. Jag ser mamman instängd i lägenheten med lögnerna som en symbol för östtyskarna. Sonen redigerar precis samma lögner som DDR-regimen gjorde för folket. Men i all välmening... Spelet, karaktärerna, tidsandan, drömmarna har klara likheter med Mitt liv som hund. Mycket bättre än jag trodde, fick bara hyfsad kritik.