Jakten på en mördare, tv-serie

Mikael Marcimain. Morden på Helén och Jannika, med Ulf Olsson som Kalla Fall-gruppen till slut fick fast trots åratal av klantig polisutredning. Skånsk dialog och miljöer från 90-talet. Som dokumentärt men utan skakig kamera. (I ett par biroller Hille som sektmedlem, och Johnnie som polis.)

Utredningen

Dansk tv-serie, svt, om mordet på Kim Wall. Extremt bra. Ingen musik, bara utredning. Inga skott eller biljakter, bara utredning. Madsen nämns aldrig vid namn, och visas aldrig på bild, det ska han inte föräras. Och det var ju så, till sist, att hans sista förklaring att hon kolmonooxidförgiftades när luckan sögs fast, sköts i sank. Han hade stuckit henne innan hon dog, och inte efteråt som han hävdade. Kims pappa envisades med svenska likhundar, och danskarna gick med på det trots att dom inte trodde att de fungerade. Avancerade analyser av havsströmmar placerade sökområdet på rätt plats och alla kroppsdelar hittades.

Ett smutsigt jobb, Netflix

Eric Cantona i huvudrollen. Bra story och spel. Scenen när poliserna kommer i gisslansituationen och han fördröjer gripandet för att inloggningsuppgifter och allt från bolaget ska hinna laddas över på USB, är fenomenal. Osannolikt "Lisbeth Salander"-ripoff över kompisen Michel, som från sin trailertrash-bostad lyckas tömma hela bolaget på alla tillgångar. Och osannolikt i rättegången där hans dotter klantar sig men han kommer ur knipan för att bolaget drar tillbaka alla anklagelser.

First Man

Neil Armstrong på Månen. Bra teknik och spel.

Greyhound

US Navy mot tyska ubåtar, i princip en superrealistisk datorspels-gameplay med inklippta scener av Tom Hanks i en kommandobrygga-kuliss. Billigt.

Unorthodox

Netflix. Dom pratar jiddish, engelska och tyska. Based on a true story om att fly från arrangerat äktenskap i strikt religion, till Berlin och mamma.

Space Force

TV-serie Netflix. Stephen Carell. Samma dag som Space X Demo 2 med bemannad Crew Dragon sköts upp till ISS, tipsade Anton om denna serie. Precis nyligen har USA lanserat sin nya försvarsgren Space Force (Anton sa att det annonserades redan 2016), så serien är högaktuell.

Parasit

Sydkorea, Bong Joon-ho. Recept: Bröderna Coen + Tarantino = "en avancerad kombination av komedi, thriller, satir och skräck". Råttorna skuttar upp i ljuset från kloakerna, men spolas ner, ner, ner av regnfloden, i botten. Di-di-da-dit spelar en viktig roll, extra roligt för en gammal telegrafist!  

Potemkin och Katarina den stora – en kejserlig förbindelse

Bok, Simon Sebag Montefiore. Äntligen färdigläst efter 10-12 år tillofrån-läsande. En bedövande välskriven, levande roman, skapad ur magnifikt forskningsarbete, likt " Stalin, den röde tsaren och hans hov " av samme författare. Men boken är inte en tråkig avhandling utan en färgstark väv av huvudpersonernas dialoger, tankar, utveckling, samverkan och konflikter, landskap, krig och kärlek, underbyggd av en extremt detaljerad notapparat. Ingenting var för stort eller för svårt för Potemkin, Katarina den storas rådgivare och partner, den trogne Serenissimus. (Katarina var kusin till Gustav III som startade misslyckat krig mot Ryssland) Potemkin-kulisser får sin förklaring. Han erövrade territorier, slogs mot turkar, polacker och svenskar, utvidgade Rysslands södra provinser, byggde städer och hamnar som imponerade på europeiska hov och ambassadörer, och brände kejsardömets finanser på palats, partyn, pyroteknik och excesser. "Det kejsardöme som Serenissimus gjorde så mycket för att hjälpa till att bygga ligger i dag i ruiner och större delen av Potemkins erövringar tillhör inte längre Ryssland. Om hans inälvor ligger i Rumänien och hans ben i Ukraina är det inte mer än rätt att hans hjärta vilar i Ryssland."

Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina 2022: sidan 299, 1779 fick 31098 kristna lämna muslimsk-styrda Krim och lovades privilegier i Ryssland - vilket inte blev fallet - i stället katastrof och till slut såg Potemkin till att de fick bo bl a i hans nya stad Mariupol. Sidan 300, oktober 1782, Potemkin arbetar med att uppföra Cherson. Sidan 301, Potemkin skriver brev till Katarina om att erövra Krim från turkarna, och att Krim är som vårtan på din näsa.

The Irishman

Martin Scorsese. Välgjort våldsamt verklighetsbaserat verk. "I heard you paint houses", drastisk och dramatisk som en Tarantino-film. Robert de Niro, Al Pacino, Joe Pesci, digitalt föryngrade 30-40 år, i Jimmy Hoffas värld. Musik, scenografi, dramatik, dialog, allt är värt varenda minut av tre och en halv timme.

Lycko-Per

Bille August. Lång kostymfilm om Jylland – blåshålet – och Köpenhamn – staten och kapitalet, och en självlärd ingenjör och uppfinnare. Han sätter stoltheten före vettet och förlorar allt. Fina miljöer och välputsade karaktörer, spännande teknik och Göta Kanal-associationer, men som sagt, kostymfilm.

Push

Fredrik Gertten. Om gentrifieringen, hyresgäster som trycks ut av internationella fastighetsbolag och pensionsfonder, som ofta låter lägenheterna stå tomma i ren spekulation. Fantastiskt bra filmat och miljöer och musiksatt, men snuttifierat och utan en röd tråd. Saknar diagram, grafik, historik, trender. Se också 13 myter om bostadsfrågan. Läste nyligen om ett svenskt paradexempel, kassaflödesmaskinen Samhällsbyggnadsbolaget som köper allmännytta i Kävlinge, Ulricehamn och Stockholm. Från start 2016 till ett värde på 30 miljarder 2019!

The Railway man

Med Colin Firth. Bron över floden Kwai 2.0. True story. Upptakten till Singapores fall är målande beskrivet i "Mot alla odds" kap 9. Blixtkrig på cykel, flygspaningen sid 190.

Kalifat, tv-serie

”Det hade inte funkat att göra en actionserie om IS”

”Många frågar sig säkert hur några svenskar kan göra ett drama om IS. Men det ligger oerhört mycket research bakom”, säger Malmöregissören Goran Kapetanovic som är aktuell med SVT-serien ”Kalifat”.Bild: Hussein El-alawi 

Tre brittiska tonårsflickor på väg genom kontrollerna på Gatwick-flygplatsen. Bilden från övervakningskameran spreds i världens medier 2015. De till synes välartade skolflickorna var på rymmen. De var på väg för att ansluta sig till IS i Syrien.

Och de var inte ensamma. Drygt 500 unga kvinnor från väst har frivilligt anslutit sig till terrorsekten.

Varför? Frågan lämnade inte den svenske tv-manusförfattaren Wilhelm Behrman någon ro när han såg bilden från Gatwick. Han började skissa på ett tv-manus.

– Wilhelm tänkte att ”det här kunde vara min dotter”, säger regissören Goran Kapetanovic när vi träffar honom i hemstaden Malmö.

– Man är så påverkbar i ung ålder. Man ifrågasätter meningen med sitt liv. Om någon kommer och lovar guld och gröna skogar kanske man blir påverkad. Religion är väldigt lätt att sälja in i den åldern, eftersom man är så känslig.

Söndagen 12 januari är det premiär för SVT:s storsatsning ”Kalifat”, en thrillerserie i åtta delar, samtliga regisserade av Goran Kapetanovic och med manus av Wilhelm Behrman och Niklas Rockström. Det är en berättelse med flera trådar. Dels får vi följa en trio muslimska tonårstjejer i en Stockholmsförort som förförs av propagandan om IS. Dels Säpo-agenten Fatima (Aliette Opheim) som får tips om en terrorattack mot Sverige. Dels ett svenskt par som anslutit sig till IS och befinner sig i Raqqa, Syrien.

Att en och samma regissör gör samtliga avsnitt av en serie är ovanligt. Men Goran Kapetanovic menar att det var nödvändigt eftersom ämnet är så oerhört känsligt. Det gällde att hålla rätt ton hela vägen. En nyktert realistisk ton. Och bildstilen i ”Kalifat” är medvetet opolerad.

– Jag och fotografen Jonas Alarik bestämde oss för att undvika den klassiska, snygga estetiken. Det blev mer ”Gomorra”. Långa tagningar. Rått. Oglamoröst, säger regissören.

– Jag har tagit ämnet på största allvar. Att göra en klichéspännande actionserie, det hade bara inte funkat. Det måste vara trovärdigt. Och vi har lagt ner otroligt mycket tid på skådespeleriet. Jag har gett en chans till unga oetablerade skådespelare – för jag är så trött på att se samma gamla ansikten hela tiden.

Amanda Sohrabi, Nora Rios och Yussra El Abdouni i ”Kalifat”.Bild: SVT 

Faktiskt har knappt någon film eller tv-serie skildrat IS inifrån. Ett undantag är brittiska tv-serien ”The state” som fick kritik för att vara pekpinneaktig och som Goran Kapetanovic avfärdar som ”utbildningsradion”. Ett kvitto på att ”Kalifat” sticker ut är att Netflix gått in som finansiär. Strömningsjätten planerar att lansera serien på bred internationell front efter visningarna i SVT.

Regissören förväntar sig att serien kommer att uppröra personer över hela den politiska skalan. Vissa kommer säkert att reagera på att IS-medlemmar skildras som människor av kött och blod. Andra att muslimer i svensk förort skildras som jihadister.

– Många frågar sig säkert hur några svenskar kan göra ett drama om IS. Men det ligger oerhört mycket research bakom. Vi har pratat med Säpo-agenter och med människor som varit i kontakt med IS. Vi har låtit imamer läsa manuset, vi vill inte trampa någon på tårna.

Regissören är uppvuxen i Sarajevo, och kom till Sverige som tonåring 1992, strax innan Bosnienkriget bröt ut på allvar. Hans mammas släkt är kristen, pappans släkt muslimsk.

– Så jag kan den muslimska kulturen. Även om jag inte är det minsta religiös själv.

Goran Kapetanovic har fortfarande lite arbete kvar med de sista avsnitten i serien. Ljudläggningen ska finputsas. Det har varit ett mastodontarbete. Sammanlagt sex timmars film. En inspelning som höll på i tre månader, varav en lång period i Jordanien hösten 2018 där man byggde upp seriens version av IS huvudstad Raqqa. Samtidigt pågick verkliga strider inte så långt därifrån, kalifatet föll först under våren 2019. Goran Kapetanovic förde sin egen kamp under inspelningen.

– Jag hamnade på sjukhus. Jag var utmattad och tappade en tand, fick ryggskott och hjärtklappning. Men Jordanien är ett säkert land, och man får bra vård – i alla fall om man kan betala för sig.

Under inspelningen i Jordanien märkte han att många var positivt inställda till att det äntligen gjordes en tv-serie om IS.

– Vi kunde prata öppet om det, för de hatar IS. Det många gillade med manuset var att vi försöker ge en sann och nyanserad bild, visa att allt inte är så svart och vitt. Där vi spelade in var det många som hade stuckit iväg och anslutit sig till IS. Varför? Därför att de fick mat, gratis vård, tusen dollar i månaden. Om du inte har någonting att förlora så åker du. Det var en insikt för mig – att det också handlade om fattigdom.

Men varför anslöt sig då så många västerlänningar?

– Det är så svårt att förstå, och det finns många olika anledningar. En stark religiositet. En längtan efter att gå tillbaka till rötterna. Att man tror att man ska kunna hjälpa till i ett krig. Att man saknar en egen identitet och vill ingå i ett större sammanhang.

”Kalifat” är något nytt för svensk tv på så sätt att det är en brett upplagd, påkostad spänningsserie där en majoritet av rollfigurerna är muslimer, och där hela skalan från religiösa fanatiker till sekulariserade Svensson-muslimer täcks in. Även polisen Fatima, och hennes chef på Säpo, är muslimer.

– Vad jag vet har det inte gjorts tidigare i Sverige. Det var viktigt för oss att berätta om alla sidor, så att det blir lättare att prata om det. Det skulle vara intressant om det blir en debatt. Men jag tror inte en serie kan förändra attityden i samhället. Skulle en tv-serie kunna förändra attityden – då tycker jag att vi är fel ute.

Efter tre filmer som kretsar kring krig och konflikt, Guldbaggebelönade ”Min faster i Sarajevo” (2015), barnfilmen ”Krig” (2017) och nu ”Kalifat” känner Goran Kapetanovic att det är dags för något mer lättsmält.

– Jag har aldrig förstått mig på krig, eftersom jag är en sådan pacifist. Så jag har letat efter svar. Men nu har jag gjort tre tunga berättelser, och då blir man inmålad i ett visst hörn. Så nu vill jag göra en komedi. En romantisk, svart komedi!

När jag intervjuade dig för två år sedan sa du att du ville bevisa att det gick att stanna i Malmö och göra film. Men ”Kalifat” är mestadels inspelad utomlands och i Stockholm.

– Ja, du ... jag skulle önska att det gick. Det var några bolag på gång då, men nu ser jag tyvärr inte någon större möjlighet – även om Anagram i Lund kämpar på. Jag bor kvar i Malmö, även om det är svårt att få ihop livet med inspelningar i Stockholm. Just nu läser jag amerikanska manus och ska snart åka till Los Angeles och ha möten. Det skulle vara kul att prova på. Men jag kan inte göra något bara för pengarna. Det måste finnas något mer än ren underhållning i det – annars kan jag lika gärna köra buss.

”Kalifat” har premiär i SVT söndagen 12 januari. Tv-serien kommer även att finnas på SVT Play.

Läs också Fängslade SVT-serie om IS terror

Goran Kapetanovic

Filmregissör, född och uppvuxen i Sarajevo. Kapetanovic kom till Sverige 1992 och utbildade sig till regissör vid Stockholms konstnärliga högskola. Efter en rad uppmärksammade kortfilmer fick han ett genombrott med ”Min faster i Sarajevo” som tilldelades en Guldbagge för bästa regi 2017. Samma år kom barnfilmen ”Krig”. Kapetanovic bor i Malmö och är också verksam som lärare på Teaterhögskolan.

Okänd soldat

Filmen från 2017, långa versionen. Så var det väl, på riktigt, verkligare blir det nog inte. Och alltihop i typ svensk natur. Och bonden överlevde, eller?